Bästa elcyklarna ger mycket extra kraft på vägen

Redouane Bouassaba, testtekniker på velotech.de, justerar elcykeln i testriggen eRig. Här testas räckvidd och prestanda. Foto: Stefan Ernst.
Linda Maier, kvalitetsansvarig på velotech.de, testar elcyklarnas köregenskaper vid lätt uppförsbacke. Foto: Stefan Ernst.
Redouane Bouassaba, testtekniker på velotech.de, fixerar cykelns hjul i testriggen eRig. Foto: Stefan Ernst.
Laboratorietest

De lättcyklade elcyklarna blir allt mer populära. Men vilken är bäst? Vårt laboratorietest visar på stora skillnader, både när det gäller support och räckvidd, bromsverkan och köregenskaper. 

Laboratorietest
Ola Jacobsen Published: 8 jun, 2020
Läs senare

Under den pågående pandemin är det är allt fler som väljer cykeln istället för andra transportsätt. Och många av de cyklar som säljs idag är elcyklar. Den extra energiknuffen som elmotorn ger gör det till exempel möjligt att cykelpendla på avstånd som känns för långa med en vanlig cykel, eller för att komma fram till målet utan att vara svettig.

Vi har låtit det tyska laboratoriet velotech.de testa ett urval av åtta elcyklar av typen city-/pendlarcyklar i mellanprisklassen som säljs på den nordiska marknaden. 

De testade cyklarna har alla en låg ram, som är lätta att kliva in i, minst åtta växlar och en motor på max 250 W. Medan hjälpen från elmotorn onekligen gör själva trampandet enklare, knuffar också den nya tekniken upp priset. Cyklarna i urvalet till det här testet kostar alla omkring 30 000 kronor.

Laboratoriet har testat cyklarnas räckvidd, bromsarnas funktion, köregenskaper och tekniska prestanda. 

[PDF]

Bäst i test är Haibike Sduro Trekking 5.0. Den har mycket bra räckvidd och stark motor. Cykeln har bland annat stabila köregenskaper och låg ljudnivå från drivsystemet. 

För att klassas som elcykel får motorn ge max 250 W kontinuerlig märkeffekt och bara förstärka trampningen. Drivenheten får dessutom bara ge kraft vid trampning upp till en maxhastighet på 25 km/h. Kravet är formulerat som 25 km/h +/- 10 procent, vilket innebär max 27,5 km/h. Två av de testade cyklarna, Specialized och Electra, ligger något över gränsvärdet. 

– Cyklar som med hjälp av elmotorn går snabbare än vad lagen säger ska klassas som ett annat fordon. De kräver bland annat körkort och försäkring, så det här är mycket viktigt information både för tillverkarna och för den som ska köpa en ny cykel, säger Marco Brust, testledare på velotech.de.    

Se sidoartikel nedan för tillverkarnas kommentarer. 

Störst skillnad mellan cyklarna uppmätte labbet när de undersökte cyklarnas så kallade supportfaktor. Den anger kraften motorn kan bidra med i förhållande till den manuella trampkraften. 

Högst supportfaktor har Specialized med 3,2, vilket innebär att elmotorn kan skjuta till 3,2 gånger så mycket energi som den som trampar på cykeln gör. Det är nästan tre gånger högre än EcoRide med en supportfaktor på 1,2, vars elmotor bara lite drygt dubblerar kraften från den som cyklar. 

Även räckvidden skiljer mycket åt mellan elcyklarna. Testvinnaren Haibike kom hela 174 km, medan tvåan Specialized bara kom 71 km långt. 

Hur långt man kommer i verkliga förhållanden beror på en mängd olika faktorer som vindförhållanden, hur jämnt man trampar, hur vägens topografi ser ut, hur mycket support man väljer och hur mycket man väger.

Laboratoriet testade också cyklarnas mekaniska motstånd, alltså hur stor del av kraften från användarens trampande och elmotorn som når underlaget och skjuter cykeln framåt. 

Cykeln från Batavus har högst mekaniskt motstånd. Den förlorar nästan hälften av energin innan den når marken, jämfört med en knapp tredjedel i förlust för cyklarna från Cube och Electra, som har lägst motstånd.

Bromsarna är viktiga, inte minst hos en elcykel som både går snabbare och väger mer än en vanlig cykel. Alla testade cyklar klarade kravet i den officiella standarden, men skillnaderna i bromsverkan var stora. Klart bäst bromsverkan på torrt underlag har Cube. Sämst var cykeln från Batavus vars bromsverkan når upp till drygt hälften av Cubes bromsar. Bromsverkan testades under laboratorieförhållanden som motsvarar en hastighet av 25 km/h. 

Två av åtta testade cyklar för snabba för att klassas som elcyklar

För att en elcykel ska klassas som just elcykel enligt Transportstyrelsens definition får motorns kontinuerliga märkeffekt vara högst 250 watt. Motorn får dessutom bara ge kraft vid trampning upp till en maxhastighet på 25 km/h. Kravet är formulerat som 25 km/h +/- 10 procent, vilket innebär max 27,5 km/h. 

Två av de testade cyklarna, Specialized och Electra, ligger något över gränsvärdet. 

Enligt Transportstyrelsen innebär detta att fordonet inte längre anses vara cykel, utan troligen kommer anses vara en moped med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik.

Såhär kommenterar tillverkarna testets avslöjande: 

– Cykeln som skickades för att testas var inte uppdaterad. På grund av COVID-19 hade vi dessvärre inte möjlighet att skicka över en kollega för att utföra uppdateringen innan cykeln blev testad. Innan alla Turbo-cyklar säljs blir de uppdaterade till den hastighetsbegränsning som är fastställd i lag i det land där cykeln säljs. I framtiden kommer alla Specialized Turbo-cyklar att levereras med en speciell mjukvara som tvingar återförsäljaren till att uppdatera mjukvaran innan cykeln levereras till kund, säger Jens Lundgren, nordisk kategorichef för Turbo på Specialized.

– Vi använder Bosch:s toppmoderna e-bike system i alla Electras elcykelmodeller som säljs i Europa. På grund av förar-, motor- och cykelspecifika parametrar som till exempel däcktryck och slitage, som bestämmer en elcykelns utväxling, tillåter Bosch e-cykelsystem avvikelser på 10 procent från den maximala hastighetsnivån. 

Innan cyklarna distribueras genomgår de en slutinspektion och mjukvarutest för att säkerställa att de håller sig inom rätt hastighet. I det specifika fallet med den testade cykeln visade den vid slutinspektionen en maximal hastighet på 27,2 km/h, säger Mara Kolb, internationell marknads- och försäljningskoordinator, Electra Bicycle Co.

Så har vi testat

Det tyska laboratoriet velotech.de har på uppdrag av Testfakta och Norska Automobilförbundet, NAF, genomfört ett laboratorietest av elcyklar. Kriterier för urvalet har varit: 

  • Pris kring 30 000 kronor

  • Låg ram, så kallad easy entry, eller dammodell

  • Minimum åtta växlar

  • Max motorstyrka på 250W. 

Utifrån dessa kriterier har respektive tillverkare valt vilken cykelmodell som ska medverka i testet.

Följande cyklar ingår i urvalet:

  • Cube Touring Hybrid EXC 500

  • Specialized Turbo Vado 4.0

  • Haibike Sduro Trekking 5.0

  • Kalkhoff Endeavor 3.B Move

  • Electra Townie Path Go!

  • Trek Verve+ 2

  • EcoRide Sense E6100

  • Batavus Harlem E-GO

Samtliga cyklar har en mittplacerad motor (placerad i anslutning till pedalerna) med en motorstyrka på 250 W, enligt tillverkaren. Batteriet är placerat i eller på ramen mellan sadel och styr, med undantag för cykeln från Trek, där det sitter på pakethållaren. 

Testparametrar

Räckvidd 

Räckvidden mättes i laboratoriets testrigg med en simulerad belastning motsvarande en person som väger 75 kg. Testet utfördes både i 6 procents motlut och på plan yta. 

I motlut simulerades en trampkraft (pedalkraft) motsvarande 100 Watt och på plan yta 70 Watt. Tramphastigheten (kadensen) ställdes in på 60 varv per minut, vilket är normal kadens för många cyklister. 

Cyklarna testades både med maximal el-assistans (maximal support) och lägsta el-assistans, både vid 6 procents motlut och vid plant underlag. 

Mätvärdena för räckvidd ger en bra bild av skillnaderna i prestanda mellan cyklarna. Många parametrar påverkar resultatet, däribland batteriets kapacitet, motorns effektivitet och den mekaniska trögheten, dvs hur mycket kraft som går förlorad mellan tramptaget och det man får ut på bakhjulet.

I vår betygsättning av räckvidd har vi vägt samman resultatet av räckvidd (hur långt man kommer) och hur snabb cykeln är, vilket till stor del beror på hur mycket support den ger. De cyklar som ger relativt hög support i alla effektlägen förbrukar mer batterikapacitet, men man cyklar då också snabbare med samma pedalkraft eftersom man kan använda en högre växel.

Teknisk prestanda

Effektivitet

Teknisk prestanda handlar om flera olika delar. Den första handlar om cykelns förmåga att ta tillvara kraften från användarens trampande. Alltså hur stor del av trampkraften som når underlaget och skjuter cykeln framåt. 

Kraften från pedalerna överförs till marken via kedjan, växelmekanism och bakhjul. Tillsammans med en rad kullager skapar dessa ett mekaniskt motstånd som äter upp en del av energin. 

Support-faktor 

Supportfaktorn, som också räknas till teknisk prestanda, anger kraften motorn bidrar med i förhållande till den manuella trampkraften. Om man trampar med kraften 100 W och cykelns bakhjul levererar 400 W är supportfaktorn 3. Mätning av supportfaktor görs vid 6 procents motlut vid en trampkraft av 100 W och kadens 60 vid maximal support (el-assistans).

Uppfyller cyklarna lagkrav?

Den andra delen av teknisk prestanda handlar om hur cykeln är anpassad till gällande lagkrav.

För att klassas som elcykel får motorstyrkan vara max 250 W och motorn får bara förstärka trampningen. Motorn får bara ge kraft vid trampning upp till en maxhastighet på 25 km/h. Vid 25 km/h ska elcykelns drivenhet inte längre ge någon support. 

Bromsar

Cyklarnas bromskraft testades i laboratoriets testrigg på både torrt och vått underlag i enlighet med den officiella standarden. Handbromsarna aktiveras med en kraft på 80 N och fotbroms (endast Eco-ride) med en kraft på 200 N. Bromsverkan testas med den maximala vikten som anges för cykeln (cykel + förare + last). Detta görs under laboratorieförhållanden vid en hastighet som motsvarar 25 km/h. 

Köregenskaper

En användarpanel bestående av specialister och vana cyklister med koppling till laboratoriet har praktiskt testat och testkört cyklarna för att utvärdera bland annat följande aspekter:

  • Elmotorns support och smidighet vid start och stopp

  • Kraftig inbromsning och start i motlut

  • Starta med och utan support från elmotorn 

  • Balans, manövrering och komfort

  • Vibrationer och stabilitet

  • Växlarnas funktion

  • Handtagens utformning och ergonomi

Laboratoriet bedömde också: 

  • Om cyklarna visar tendens till vobbling, vid lägre och högre hastighet. 

  • Displayens information (i standardläge) och 

  • Displayens läsbarhet 

  • Hur enkelt det är att ta bort, ladda och sätta fast batteriet.

Laboratoriet undersökte även om cykeln uppfyller kraven på utrustning, märkning och dokumentation, men detta moment är inte med i betygsättningen. Den enda cykel som stack ut här var Electra som saknade ringklocka och reflex fram.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET