Luftrenaren blir ett allt vanligare inslag i hemmet och tillverkarnas utbud av produkter ökar snabbt. Det gör även löftena om luftrenarens prestanda, ofta deklarerat med komplicerade tekniska benämningar och förkortningar som är svåra att förstå för en vanlig konsument. Avsaknaden av ett enhetligt och lättförståeligt sätt att deklarera kapacitet och prestanda gör det svårt att jämföra och hitta rätt i marknadens utbud.
Testfakta har på uppdrag åt den sydkoreanska tillverkaren Coway testat och jämfört ett urval av 13 luftrenare med en deklarerad kapacitet för medelstora rum, motsvarande 250 - 350 kubikmeter ren luft per timma - i branschen benämnt CADR (Clean Air Delivery Rate).
Testerna har utförts enligt ett standardprotokoll vid två oberoende laboratorier i Storbritannien - SGS IBR och Intertek. Fokus har varit luftrenarens förmåga att rena luften från allergena partiklar som pollen och fint damm. Mätningarna har gjorts när luftrenarna gått på maximal effekt och vid den effektinställning som inte medför en störande ljudnivå.
[PDF]
Enligt Asthma and Allergy Nordic’s riktlinjer bör en luftrenare klara att rena luften i ett rum minst två gånger i timmen. För att klara ett medelstort rum på 50 kvadratmeter, med en takhöjd på 2,4 meter, krävs då en kapacitet på minst 240 kubikmeter ren luft i timmen. Med tanke på att luftrenaren ofta står i ett sovrum är det viktigt att den kan leverera ren luft vid en ljudnivå som inte är störande. Enligt WHO börjar gränsen för sömnstörande bakgrundsljud redan vid 30 dB, ungefär som svagt vindbrus. I våra mätningar har vi utgått från en ljudnivå på 37 dB så nära som en meter från luftrenaren, vilket motsvarar cirka 30 dB på två meters avstånd.
— De flesta luftrenarna har en stegvis effektinställning och vi var därför tvungna att mäta vid varje steg för att hitta den inställning som gav 37 dB eller närmast under säger Stephen Higgins, ingenjör på Intertek.
Vid maximal effekt skilde det drygt 10 dB i ljudnivå. Det låter kanske inte så mycket men i realiteten betyder det en närmast dubblerad upplevd ljudnivå. En luftrenare som ligger kring 60 dB låter alltså dubbelt så mycket i våra öron jämfört med en på 50 dB, fortsätter Stephen Higgins.
Trots en på pappret likvärdig kapacitet visade testet på stora skillnader i luftreningsförmåga. De bättre luftrenarna klarade att producera 170 - 180 kubikmeter ren luft redan vid 37 dB, vilket är avsevärt mer än vad den sämsta klarade vid maximal effekt och en ljudnivå på närmare 50 dB.
Reningskapaciteten för partiklar styrs mycket av filtrets yta, vilket förklarar varför filtren är veckade som dragspel. Men även typen av filter spelar in. Förutom någon form av HEPA-filter har vissa tillverkare även aktivt kol som avlägsnar gasformiga ämnen och dofter eller en joniserande teknik som gör att partiklarna lättare fastnar i filtret.
— I luftreningstestet har vi använt både damm och pollen för att täcka ett brett spektrum av partikelstorlekar med olika egenskaper. De minsta partiklarna mäter ner till 0,5 mikrometer och motsvarar finare damm eller luftföroreningar i stadsmiljö. I resultaten kan vi se ganska tydliga skillnader i filterteknik där vissa fabrikat har svårare att fånga in de mindre partiklarna säger Simon Harkis, laboratoriechef på SGS IBR.
Fyra fabrikat utmärker sig som bättre än övriga – Coway, Vax, Philips och Winix. Sammantaget bäst är Coway tack vare mycket bra prestanda på damm och finare partiklar, både vid 37 dB och vid maximal effekt.
